Under läsåret 2025/2026 kom 1 394 anmälningar om kränkande behandling in till huvudmannen i Alingsås kommun. Bakom statistiken finns barn och elever som upplevt att de blivit utsatta i förskolan eller skolan.
Siffrorna kommer från Barn- och ungdomsnämndens uppföljning av anmälningar om kränkande behandling. Antalet anmälningar har minskat jämfört med föregående läsår, då 1 559 anmälningar registrerades. Det är positivt om minskningen speglar en tryggare vardag för barnen – men statistiken visar samtidigt att arbetet mot kränkningar långt ifrån är färdigt.

De yngre eleverna står för flest anmälningar
Av årets anmälningar gäller hela 1 084 elever i förskoleklass till årskurs 6. Ytterligare 277 anmälningar gäller elever i årskurs 7–9.
Det betyder att en mycket stor del av de rapporterade händelserna sker bland yngre barn.
För oss på Noll Tolerans mot Mobbning är det en viktig påminnelse om varför det förebyggande arbetet behöver börja tidigt. Barn behöver få hjälp att förstå varandras gränser, vad som kan göra någon annan illa och vad man själv kan göra när man ser att någon blir utsatt.

Vi kan inte vänta tills en situation har blivit långvarig mobbning innan vuxenvärlden reagerar.

Fysiska och verbala kränkningar vanligast
Rapporten visar att fysiska kränkningar är vanligast, följt av verbala kränkningar. Även trakasserier och psykosociala kränkningar förekommer.

Det visar också hur olika utsatthet kan se ut. Det kan handla om slag och knuffar, men också om ord, utfrysning och andra handlingar som kanske inte alltid är lika synliga för vuxna.
Därför behöver vuxna i barns närhet vara uppmärksamma även på sådant som vid första anblick kan framstå som ett skämt eller en mindre konflikt. För barnet som återkommande blir utsatt kan verkligheten vara en helt annan.

Sexuella trakasserier ökar
En siffra i rapporten sticker särskilt ut.
Under läsåret registrerades 44 ärenden som bedömdes som sexuella trakasserier. Föregående läsår var motsvarande antal 27.
Det är en utveckling som måste tas på stort allvar. Skolan ska vara en trygg plats och inget barn ska behöva utsättas för sexuella kommentarer, handlingar eller andra trakasserier.

Här krävs vuxna som ser, lyssnar och agerar – men också ett förebyggande arbete där barn tidigt får kunskap om respekt, gränser och hur vi behandlar varandra.

Färre anmälningar betyder inte automatiskt färre kränkningar
Det är också viktigt att vara försiktig när statistiken tolkas. Antalet anmälningar berättar hur många händelser som rapporterats – inte exakt hur många kränkningar som faktiskt sker eller hur många barn som utsätts.
Från höstterminen 2026 förändras dessutom reglerna. Enligt kommunens rapport ska framför allt upprepade och allvarliga kränkningar samt kränkningar där personal utsatt barn eller elever anmälas skriftligt och utredas på det sätt som tidigare gällt bredare. Andra händelser ska uppmärksammas och hanteras direkt när de sker.
Kommunen räknar därför med att antalet formella anmälningar kommer att minska tydligt framöver. Det innebär också att kommande statistik inte kommer att kunna jämföras direkt med tidigare år.

Det gör en sak särskilt viktig: färre anmälningar får aldrig automatiskt tolkas som att färre barn blir utsatta.
Nolltolerans måste märkas i barnens vardag
Lagstiftning, rutiner, dokumentation och statistik är viktiga verktyg. Men för barnet som blir knuffat, retat, utfryst eller trakasserat är det vuxnas agerande där och då som kan göra den verkliga skillnaden.
Nolltolerans mot mobbning får därför aldrig vara något som bara står i en handlingsplan.
Inställningen måste märkas i klassrummet, på skolgården, i korridoren och på nätet.

Varje barn ska veta att det finns vuxna som ser, lyssnar och agerar när någon blir illa behandlad.