Skolan ska vara en plats där barn och unga kan känna sig trygga, utvecklas och fokusera på sin utbildning. Skolinspektionens sammanställning om trygghet och studiero visar att de flesta elever känner sig trygga och att utvecklingen går åt rätt håll. Men myndigheten lyfter också att tryggheten varierar mellan skolor och att elever som tidigare utsatts för mobbning eller kränkningar kan känna särskild oro inför skoldagen.

Under vårterminen 2026 genomförde Skolinspektionen sin återkommande Skolenkät, där bland annat elevernas upplevelser av trygghet och studiero undersöks. Resultaten visar en viss förbättring jämfört med tidigare undersökningar, både ur elevernas och lärarnas perspektiv. Samtidigt finns det fortfarande skillnader mellan skolorna, vilket innebär att alla barn inte har samma förutsättningar att känna sig trygga under skoldagen.

För ett barn som tidigare har blivit utsatt för mobbning kan skolan vara förknippad med oro även efter att kränkningarna har upphört. Rädslan för att bli retad, utfryst eller illa behandlad igen kan påverka hur barnet upplever sin skolvardag. Det visar varför arbetet mot mobbning inte enbart kan handla om att stoppa enskilda händelser, utan att man också måste återuppbygga tryggheten.

Trygghet handlar om mer än studiero
En rapport från Skolverket, baserad på PISA 2022, visar att elever som mer sällan upplever studiero på matematiklektionerna har sämre resultat än elever som gör det. Även upplevelser av bristande säkerhet i skolan, exempelvis hot och slagsmål, har samband med lägre resultat.

Det visar hur viktigt det är att skapa en skolmiljö där elever inte behöver oroa sig för vad som ska hända under dagen. Att kunna koncentrera sig på undervisningen förutsätter inte bara lugn i klassrummet, utan också en känsla av trygghet bland klasskamrater och vuxna.

När mobbningen upphör måste tryggheten återvända
För oss på Noll Tolerans mot Mobbning är Skolinspektionens sammanställning en påminnelse om att trygghet inte kan tas för given. Även om en majoritet av eleverna känner sig trygga får vi inte glömma dem som fortfarande går till skolan med oro i magen.

När ett barn berättar om mobbning behöver vuxna agera, men ansvaret slutar inte när kränkningarna upphör. Skolan behöver också följa upp hur barnet mår, om det känner sig inkluderat och om tryggheten faktiskt har återvänt.
Det är först när barn vågar delta i undervisningen, vara med sina klasskamrater och röra sig i skolans miljö utan rädsla som arbetet verkligen har gjort skillnad.

Att de flesta elever känner sig trygga är positivt. Men målet måste vara att alla barn ska kunna göra det.